Regler för fåmansföretagare

- De så kallade 3:12-reglerna

Man with tablett, Tempura, Tidrapportering

Innehåll

Uppdaterad: 2017-04-01
Skrivet av: Robin Moe, Skattejurist.

En delägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag omfattas i vissa fall av särskilda utdelningsregler. Dessa regler är svåröverskådliga och gör det ofta svårt för småföretagare att veta vilka regler som gäller. Här försöker vi kortfattat ge en överblick av de regler som gäller för fåmansföretag som vill göra utdelning.

 
Vad är ett fåmansföretag

Med fåmansföretag menas alla aktiebolag där fyra eller färre delägare äger minst hälften av aktierna i företaget. När man försöker bedöma om ens företag är ett fåmansföretag är det viktigt att komma ihåg att alla delägare som ingår i samma närståendekrets ska räknas som endast en person. Se figuren nedan över vilka personer som ingår i kretsen.

Eftersom hela närståendekretsen räknas som endast en person kan den faktiska ägarkretsen i ett fåmansföretag i praktiken vara mycket stor.

 
Kvalificerad andel

En andel (aktie) kan anses vara kvalificerad om ett av tre kriterier är uppfyllt. Antingen om delägaren själv, eller någon i delägarens närståendekrets, varit "verksam i betydande omfattning" i företaget under året eller något av de fem föregående åren. Alternativt om någon i närståendekretsen är verksam i betydande omfattning i ett annat FÅAB som bedriver samma eller likartad verksamhet. Andelarna är dessutom kvalificerade om fåmansföretaget äger aktier i ett annat fåmansföretag där någon i närståendekretsen är verksam i betydande omfattning.

En andel fortsätter att vara kvalificerad fem år efter att företaget upphört att vara ett fåmansföretag

Verksam i betydande omfattning

Att vara verksam i betydande omfattning innebär i princip att delägaren har en stor betydelse för företagets resultat. I stora företag krävs det ofta lite mer för att en delägare ska anses ha stor betydelse för företagets resultat. I små företag kan ibland vanliga anställda anses ha en sådan betydelse att de anses vara verksamma i betydande omfattning.

En delägares andelar kan avkvalificeras om utomstående i företaget äger en stor andel av aktierna.

 
Utomståenderegeln

Med utomstående menas varje person som inte själv har kvalificerade andelar i företaget. Även juridiska personer anses vara utomstående ägare. Om utomstående i betydande omfattning äger andelar i företaget och har rätt till utdelning kan alla andelar i företaget avkvalificeras. Betydande omfattning innebär i praktiken ett aktieinnehav i företaget om ca 30% eller mer. Om utomståenderegeln är tillämplig beskattas hela utdelningen som kapitalinkomst (en skattesats om 25%). Om utomstående äger andelar i betydande omfattning krävs det särskilda skäl för att det ändå ska kunna finnas kvalificerade andelar i företaget. Läs mer om detta hos Skatteverket.

Generellt sett krävs det att de utomstående har ägt andelarna i en femårsperiod. Det året då aktierna köps räknas inte in i denna femårsperiod. Det innebär att andelarna inte omgående avkvalificeras när en utomstående köper andelar i betydande omfattning i företaget. 

Exempel

En utomstående köper 35% av aktierna i FÅAB den 19 februari 2017. I FÅAB finns 4 delägare med kvalificerade andelar. Eftersom året då aktierna förvärvas inte ska beaktas kommer femårsperioden att börja räknas från och med 1 januari 2018. Andelarna avkvalificeras därmed den 1 jan 2023. 

 
Utdelning i ett fåmansföretag

Delägare med okvalificerade andelar i fåmansföretaget beskattas för hela beloppet i inkomstslaget kapital (25% skattesats på hela kapitalvinsten). För delägare med kvalificerade andelar gäller istället att en utdelning kan komma att beskattas i både inkomstslagen kapital och tjänst.

Utdelningen upp till en viss gräns (gränsbeloppet) beskattas i inkomstslaget kapital med 20%. Den del som överstiger denna gräns beskattas istället i inkomstslaget tjänst (30%-60%). Det finns även en begränsningsregel som innebär att du för inkomståret 2017 inte kan beskattas för mer än 5 535 000 kr (90 inkomstbasbelopp) i inkomstslaget tjänst med anledning av utdelningen. Eventuell utdelning som överstiger detta belopp beskattas återigen i inkomstslaget kapital fast denna gång med en skattesats om 25%.

Gränsbeloppet

Det första man bör göra för att räkna ut den eventuella skattesatsen för en utdelning är att räkna ut vad gränsbeloppet är. Gränsbeloppet kan räknas fram antingen genom förenklingsregeln eller huvudregeln. Företagarna kan själva välja den metod som ger det högsta gränsbeloppet. Eftersom utdelningen upp till gränsbeloppet endast beskattas med 20% innebär detta att det självklart är fördelaktigt att ha ett så högt gränsbeloppet som möjligt. 

Den delen av gränsbeloppet som inte utnyttjas vid en utdelning kan sparas till nästa år eller till en eventuell försäljning av aktierna. Den delen kallas för utdelningsutrymme. Du får dessutom räkna upp det sparade utdelningsutrymmet med en ränta som för inkomståret 2017 uppgår till 3,27%

Förenklingsregeln

Regeln innebär att man räknar ut ett schabloniserat gränsbelopp. Schablonbeloppet räknas ut genom att ta inkomstbasbeloppet x 2,75. Tabellen nedan visar schablonbeloppet enligt förenklingsregeln från och med beskattningsår 2015. Schablonbeloppet fördelas sedan på antalet aktier i företaget. En delägare som äger hälften av aktierna i företaget har därför rätt till halva schablonbeloppet som gränsbelopp. Därtill läggs eventuella sparade utdelningsutrymmen.

Huvudregeln

Att beräkna ett gränsbelopp enligt huvudregeln kan vara desto knepigare. Detta eftersom det här är fler faktorer som spelar in: Omkostnadsbelopp x 9,27% (statslåneräntan uppräknat med 9%) + det lönebaserade utrymmet + sparat utdelningsutrymme.

Det lönebaserade utrymmet utgör 50% av de kontanta lönerna som företaget betalat ut under det föregående året. Taket för det lönebaserade utrymmet är 50 gånger den egna eller någon närståendes årslön. Du kan själv välja den lönen som ger mest fördelaktig beräkning för dig. 

 

För att tillgodogöra sig av det lönebaserade utrymmet krävs det att du äger minst 4% av aktierna i företaget. Det går inte att tillgodoräkna sig aktier som någon närstående äger utan i detta fall sker beräkning utifrån varje delägares egna aktieinnehav. Ytterligare en förutsättning för att kunna använda det lönebaserade utrymmet är att du eller någon närstående har tagit ut en tillräckligt hög lön (lönekravet) under det tidigare året. Lönekravet uppgår till en årlig lön om minst 569 280 kr eller 355 800 kr plus 5% av samtliga löner i företaget och dess dotterbolag. Det lönebaserade utrymmet fördelas sedan på respektive delägare utifrån ägarandelen

Förenklingsregeln eller huvudregeln?

Eftersom schablonbeloppet enligt förenklingsregeln ska fördelas på antalet aktier i företaget blir det sällan fördelaktigt i företaget med flera delägare eller företag med höga lönekostnader. I företag med fler än 10 anställda blir ofta gränsbeloppet enligt huvudregeln fördelaktigast under förutsättning att delägaren uppfyller aktiekravet (över 4% innehav) och lönekravet. 

För mer information om 3:12-reglerna hänvisar vi till:
Ekonomifakta.se
Skatteverket.se