Det nya 3:12-förslaget
- Så här påverkas du som småföretagare av de nya reglerna
Uppdaterad: 2017-05-03
Skrivet av: Robin Moe, skattejurist.
Det nya 3:12-förslaget innebär högre skatt för fåmansföretagare. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Har ni tänkt att göra vinstutdelning - se till att göra det under 2017.
Hur fungerar 3:12-reglerna?
3:12-reglerna används för att beräkna skattesatsen för fåmansföretagare vid vinstutdelning eller vid försäljning av företagets aktier. Är du inte redan bekant med reglerna rekommenderar vi att du läser vårt tidigare inlägg: Fåmansföretag 3:12-regler.
Bakgrund till förslaget
Regeringen begärde en utredning för att se över reglerna för generationsskifte. Man ansåg sedan att det även var nödvändigt att göra en mer omfattande utredning kring skattereglerna i syfte att begränsa möjligheterna för företagare att ta ut sin vinst enligt den förmånliga kapitalbeskattningen, jämfört med den högre beskattningen i inkomstslaget tjänst. Utredningen kom att kallas Utredning om Översyn av 3:12 reglerna.
Utredningen presenterades mot slutet av 2016 och bemöttes med en våg av kritik. Regeringen gjorde därefter vissa ändringar, för att sedan skicka förslaget på remiss till Lagrådet den 21 mars 2017. Jag kommer nedan göra en kort sammanfattning av de, enligt mig, viktigaste punkterna som presenterades i Regeringens förslag.
Sammanfattning av förslaget
-
Beräkning av det lönebaserade utrymmet
Som det ser ut idag kan 50% av löneunderlaget användas för att beräkna det lönebaserade utrymmet. Regeringen föreslår dock införandet av en ”trestegstrappa” där man istället får utnyttja 15% av de utbetalda lönerna upp till 6 inkomstbasbelopp (IBB, inkomstbasbeloppet för 2017 är 61 500), 30% av löneunderlaget mellan 6-60 IBB och därefter 40% av löneunderlaget över 60 IBB. Detta innebär en stor förändring jämfört med tidigare regler och kommer att ha särskilt stor effekt för företag med endast ett fåtal anställda. En andelsägares löneunderlag utgör liksom tidigare företagets löneunderlag fördelat med lika belopp på andelarna i företaget multiplicerat med andelsägarens andelar i företaget. För delägare inom samma närståendekrets beräknar man först ett gemensamt löneunderlag för att sedan fördela löneunderlaget enligt deras andelar i företaget.
-
Fyraprocentsspärren tas bort
Regeringen föreslår att man ska ta bort kravet på att en delägares andel måste motsvara minst 4 % av kapitalet i företaget för att kunna beräkna ett lönebaserat utrymme. För delägare med mindre än 4% av kapitalet begränsas dock det lönebaserade utrymmet till 25% av den egna eller någon närståendes lön i företaget eller dess dotterföretag.
-
Löneuttagskravet lämnas oförändrat
-
Schablonbeloppet/förenklingsregeln sänks inte
Utdelning kommer fortfarande att kunna göras enligt förenklingsregeln med upp till 2,75 IBB (169 125 kr för 2017)
-
Förenklingsregeln får inte kombineras med huvudregeln
Serieentreprenörer ska enligt förslaget inte längre kunna använda förenklingsregeln i ett av sina företag för att därefter beräkna ett lönebaserat utrymme i något av de övriga företagen.
-
Gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst
Takbeloppen föreslås höjas till 120 IBB.
-
Skattesatsen inom gränsbeloppet höjs
Skattesatsen föreslås höjas från 20 till 25 procent för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar upp till gränsbeloppet.
-
Ägarskiften mellan närstående underlättas
Ägarskiften mellan närstående ska nu i flera fall vara skatteneutralt jämfört med att sälja företaget till en utomstående.
Förslaget är för tillfället på remiss till Lagrådet. Förändringar kan alltså fortfarande göras innan lagförslaget är slutligt. Reglerna föreslås tillämpas för första gången för beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2017.
Kommentarer på förslaget
Småföretagen kommer i andra hand
Jämfört med det första förslaget som presenterades har Regeringen nu i större utsträckning visat att de även tagit småföretagen i beaktande. Det nämns flera gången i utredning att det är särskilt viktigt att skapa goda förutsättningar för småföretag. Enligt min uppfattning hamnar dock småföretagen fortfarande i andra hand och kommer utan tvekan att drabbas hårdast om förslaget förverkligas. Införandet av en trestegstrappa för att beräkna det lönebaserade utrymmet gör reglerna ännu mer komplicerade än tidigare och drabbar främst de företag med endast ett fåtal anställda som inte har ett särskilt högt löneunderlag. Förenklingsregeln gör Regeringen klokt i att lämna oförändrad, trots att utredningen ursprungligen föreslog en kraftig försämring av regeln. En försämring av förenklingsregeln hade i synnerhet drabbat småföretagen som i större utsträckning använder sig av regeln.
Höjd skattesats
Höjningen av skattesatsen från 20 till 25 procent går tvärt emot den trend som pågår i resten av världen där det istället på flera håll talas om kraftigt sänkta skatter. Sveriges skatteregler kring utdelning och kapitalskatt är redan väldigt höga i ett internationellt perspektiv och en höjning kommer troligtvis sätta oss i en ännu sämre position vad gäller den skattekonkurrens som till stor del påverkar var företag väljer att etablera sig. En högre skattesats på utdelningar och kapitalvinster kommer även med allra största sannolikhet leda till att företag väljer att behålla större delar av vinsten och därmed skapa en så kallad inlåsningseffekt som medför att mindre kapital sprider sig till nystartade företag.
Lite solsken trots orosmoln
Ett positivt inslag i förslaget är att Regeringen har uppmärksammat att fåmansföretagare ofta försätts i en krånglig situation när det kommer till ägarskiften inom familjen. Att sälja företaget till en närstående kan nämligen med dagens regler leda till en högre skattesats än om företaget säljs till en utomstående.
I nästa inlägg kommer att diskuteras varför en positiv särbehandling av entreprenörer kan leda till fler jobb och en starkare ekonomi. Har ni några kommentarer kring entreprenörsskatten, eller om ni vill vara med och påverka vad som behandlas härnäst är ni varmt välkomna att höra av er till mig på Robin@tempura.se!